Ett band som skulle kunnat varit modsfavoriter är The Kinks. (På den här tiden betydde kink snarare tjinkig än kinky.) De var några moderiktiga pojkar i sina bästa år. Problemet var att de inte hade sina rötter i soulen, utan var mer bluesorienterade. Rythm and Blues, som R&b betydde då.
Kinks spelade ihop mellan 64 och 94. Deras huvudfigurer var två bröder, Ray och Dave Davies. Även om Ray kanske var den som skrev det mesta av materialet. Den som osökt kommer att tänka på Oasis, tänker fullständigt rätt. Bröderna var i luven på varandra hela tiden. Och bandet var så stökiga att de bannlystes från USA efter deras första turné. Den bannlysning skulle komma att vara i fyra år.
Under den här tiden verkade Ray ha lugnat ner sig och började skriva låtar som mer och mer drogs mellan folkmusik och typisk engelsk music hall. Vilket gjorde dem till ett av Englands populäraste band under 60-talet.
1970 fick de förlåtelse av USA och kunde börja turnera där, och fick börja om från början. Första halvan av 70-talet byttes ett par medlemmar i bandet ut och man gjorde lite mer rythm and blues igen. Lola blev en hit i hela världen och bandet var på topp igen. Under andra delen av 70-talet fick Ray Davies frispel av alla droger och började skissa på en musikal. Förmodligen inspirerad av Who´s succéopera Tommy.
Kuriosa: Kidsen dansade fortfarande bättre förr...
När den första musikalen var klar (Preservation) fick den ett ljummet mottagande. Vilket inte hindrade dem från att skriva en uppföljare, som blev ett fiasko. Vilket inte hindrade Ray Davies från att skriva ytterligare en, och ännu en. Tills skivbolaget fick nog.
80-talet gav Kinks en liten revival och några mindre hits och sen gick det utför. När den andra brittiska popvågen kom med band som just Oasis och Blur fick man trots allt en liten stund till i rampljuset, tack vare hyllningar från just de nya banden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar